Gospel för hoppet

Nästa år fyller Tensta Gospel Choir 20 år. Men kören har tidvis kämpat med identitetskris, budskap och engagemang. Samtidigt har de synts i våra mest populära tv-program, haft fullspäckade konserter och har många av Sveriges mest egensinniga artister som före detta medlemmar.

Kören ska inte spela i kyrkan den här gången. Trots en gratis utomhuskonsert på Skeppsbron spärras det av så att publikormen kapas på hälften. Det blir inga öltält för dem längst bak. Det är sommar 2015 och solen lyser hela kvällen.

De som hunnit få en plats får höra över tre timmar av traditionell gospel, vokalsånger, själfull modern soul, funk och r&b. Om man vill se gospel i Sverige i dag som låter som i afroamerikanska kyrkor är konserter med Tensta Gospel Choir det närmaste man kommer.

Utdöende musikform Några dagar före jul, pratar körledaren, Cedwin Sandanam, om en tidigare identitetskris för kören. Han återkommer hela tiden till hur viktigt sammanhanget är, att de spelar gospel. Budskapet. Den religiösa musiken med rötter i stämmor, spirituals och blues från bomullsfälten och amerikanska söderkyrkor började bli ett begrepp i början av 1900-talet. Fram tills 1960-talet lät den i princip likadant, innan fler och fler musiker som fostrades i kyrkan på söndagar inkorporerade den i andra musikstilar.

– Det är en uttrycksform som faktiskt håller på att dö ut i stora delar av världen, det som vi känner till som gospel. Jag tänker då på musik som har djupare rötter i den afroamerikanska traditionen. Den moderna varianten är mer av pop, rock, visa och hillsongstilen, säger Cedwin Sandanam, medan hans dotter klinkar på ett piano i Tenstakyrkans källare.

Fyller år 2016 fyller kören 20 år. Men resan har inte varit spikrak. De håller nu på att planera för en jubileumskonsert, eller en workshop. Detaljerna är inte klara ännu.

– Vi har varit hundratals medlemmar under de här 20 åren. Alla körledare har haft rollen under perioder där vi varit få deltagare. Det har varit tillfällen då vi varit nära att lägga ner då vi varit få medlemmar. Då har det kommit in någon körledare som kanske bara varit med ett halvår, men som varit avgörande för överlevnaden.

Cedwin Sandanam gick med i kören under det sena nittiotalet. Efter några år på en utbildning i London flyttade han tillbaka till Stockholm 2005 och blev körledare.

– Jag har för mig att kören låg nere ett halvår, de repade inte så mycket, säger Cedwin samtidigt som hans dotter blir uppslukad av barnvisan ”Klappa händerna om du är riktigt glad”.

– Det var heller inte så många medlemmar och ledarlöst. Jag kom in som vikarie, och det är vad jag har varit sen dess.

Historien om Tensta Gospel Choir tar sin början i det tidiga nittiotalet. Idén till en gospelkör fick Michelle Nakagawa, som hängde på fritidsgårdarna i Tensta och Hjulsta i norra Stockholm. Hon poängterar hur viktiga de var för ungdomskulturen som frodades då.

– Många, liksom jag själv, behövde gårdarna för att komma undan olika hemförhållanden. Att vara i tonåren innebär att man är i ett brytningsskeende mellan barndom och vuxenliv. Som invandrad eller infödd med annan etnisk bakgrund, befann många av oss mittemellan våra föräldrars kulturer och normer och samhällets, säger hon.

1994 började hon leda en gospelkör kallad Stockholm East Gospel Choir, som senare flyttade till Östermalm. Men hon ville göra något för ungdomarna i Tensta, något som fungerade ungefär som fritidsgårdarna hon växt upp med.

– Jag visste att de hade skurit ner på resurserna i mitten på nittiotalet. Fritidsverksamheter verkade vara inriktade mot sport och mer anpassat för killar än tjejer. Den underbara danskultur som jag växt upp med verkade ha klingat av. Ungdomarna hängde inte längre på en plats i stan, som i Kungsträdgården, man var mer bunden lokalt.

Hon fick kontakt med föreningen Spånga Blåband, som fortfarande i dag driver integrationsprojekt, och utformade det så kallade Gospelprojektet tillsammans olika kyrkor och medel från Allmänna arvsfonden. Tanken var att bilda en kör bestående av ungdomar i Spånga-Tensta-Rinkebyområdet i åldrarna 13-25 år, både flickor och pojkar.

– Anledningen till att vi valde att försöka bilda en gospelkör var att den afroamerikanska gospelmusiken, grunden till dagens soul- och hiphopmusik, stod många ungdomar närmare än pop och rock. Körsång är lätt att utöva, i en kör behöver ingen vara en ”stjärna”. Det är oftast antalet medverkande och en bra körledare som avgör om det låter bra på den här nivån.

I dag kallar hon sig skämtsamt ”körledare emerita”. Hon lämnade över körledarskapet 1999.

– För mig handlade det om att ge tillbaka vad jag själv fått.

Vilken trosuppfattning människor hade spelade inte heller nån roll, även om vi behövde respektera den grund som gospelmusiken stod på. Jag har nu i efterhand sett att jag dragits till texter som inger mycket hopp.


Hopp och budskap är något även Cedwin Sandanam och körmedlemmen Doreen Ndagire, som sitter bredvid honom i Tenstakyrkan, pratar mycket om. Paradoxalt är Sandanam en ”sucker” för åttio- och nittiotalets kreativa musiklandskap, när traditionell gospel precis som många andra genrer blandades upp och blev gospel-house, r&b och kristen rap.

– Vi har pratat om att börja med kåpor på scenen. Länge har det varit att vi kommer som vi är. Svart & bling har varit vår dresscode, skrattar Cedwin.

– Mycket bling, säger Doreen. – Det kanske skulle bli så med kåpor att folk inte skulle kunna identifiera sig med det. Men vi i kören känner att det finns budskap vi alla kan ta till oss oavsett trosuppfattning. I kören har vi också muslimer och folk som nog inte skulle säga att de var kristna, säger Sandanam.

Under en period tackade Tensta Gospel Choir ja till alla förfrågningar. Cedwin hade en tanke om att kören skulle etablera ett namn.

– Då hade vi gjort Sommarkrysset, Allsång på Skansen, sjungit med Eric Saade och uppträtt i en massa sammanhang som är långtifrån gospelmusiken. Det jag märkte var att i kören blev det ingen bra dynamik. Vilka är vi? Det började bli elitism, tävlingsanda – det bäddade för konflikter. Vi blev lite identitetslösa som kör. Det här var för ungefär fyra år sedan. Det var inte hälsosamt, menar han. Så vi drog ett streck. Det har gjort att kören har blivit bättre på så många plan.

I dag försöker de fortfarande få koll på vad de vill förmedla och i vilken form. De har just sajnats till ett bokningsbolag och för samtal med ett majorbolag om att släppa ett album.

– Om de har ett förtroende för att Tensta Gospel Choir skulle kunna leverera musik, är det inte bara stort för vår kör, utan för gospelmusiken.



TENSTA GOSPEL CHOIR

• Kören startades 1996 av Michelle Nakagawa som ett integrationsprojekt. De har genom åren synts flitigt i tv, med kända artister, galor och festivaler. Nästa år fyller de 20 år. De har i dag två systerkörer som också repar i Tenstakyrkan, Tensta Gospel Joyful Noice och Tensta Gospel Revelation.



NÅGRA KÄNDA ARTISTER SOM VARIT MED I TENSTA GOSPEL CHOIR

• Mapei, Zhala, Sabina Dbumba, Linda Pira, Lykke Li, Kristin Amparo.


TRE TIPS PÅ ANDRA SVENSKA GOSPELKOPPLINGAR

• En av de största gospel-stjärnorna någonsin, Mahalia Jackson, besökte Stockholms Konserthus 1961. Gavs ut på skiva 2015 med titeln Complete Mahalia Jackson vol. 13.

• När Seinabo Sey sjöng den klassiska gospelsången ”Oh Happy Day” i en kyrka i Tennessee, Jills Veranda, SVT, 2015.

• Carolas gospel-album My Tribute från 1993, där hon sjunger gospelstandardsånger på engelska.