Mavis Staples – Nalen

Jag återkommer ständigt till när Mavis Staples, i tårar, sjöng Randy Jacksons Losing You i fredags kväll.

Det, och många andra låtar, däribland You are not alone från nya skivan med samma namn, är bland det starkaste jag sett på en scen på länge. Speciellt eftersom Mavis är 71 år och, tillsammans med sitt band, kör ett två timmars energiskt flöde av soul och mellansnack om Martin Luther King och gamla bluesgubbar.

Hennes publik består utav de som upptäckte den legendariska familjegruppen The Staple Singers på 60-talet och, såklart, oss som aldrig kan få nog den samhörighet som en gospelkonsert ger. Annars är det inte många viftande mobilkameror – när det egentligen borde vara det. En konsert med Mavis Staples fungerar på samma sätt som en konsert med M.I.A. Den säger mycket om samtiden, men framförallt inger den ett hopp om att du är inte ensam i din kamp för medvetenhet och rättvisa.

Det fantastiskt tajta och bra kompbandet förstärker Mavis ytterligare, och inte tvärtom. Allt med en touch av sydstatsgitarr och en nästan ständigt leende gospellegend.